döende.

Sen jag kom hem från Båstad hann jag kliva innanför dörren till kontoret och stanna där en halv dag innan jag drabbades av 39,3 graders feber och inte längre kunde stå upp. Dessvärre vaknade jag dagen efter och kom på att jag hade LOVAT att vara med på en plåtning med knotan. Och jag vet att det är omöjligt att hitta en ny tjej samma dag som plåtningen är. Tur för mig att S är det FINASTE på den här jorden och kom och hämtade mig med bil så jag slapp röra mig mer än absolut nödvändigt. Och tur för mig att knotan är världens snabbaste fotograf.

Det var i måndags. Sen dess har jag sovit dygnet runt. Inte ens orkat kolla min facebook. Eller min mail. Vilket är väldigt olikt mig. Iofs berodde det på att min hals var död. Och jag hade femhundra graders feber och cancer, ebola, hiv och pest på samma gång.

Nu mår jag bättre igen. Strepsils gjorde susen. Och några alvedon på det. Tadaaa! En helt ny Rebecca. Enda skillnaden på mig nu och innan Sjukdomen, är att jag är så rastlös att jag klättrar på väggarna. Jag har varit en pain för alla jag känner idag eftersom att jag fortfarande är för sjuk för att orka göra något men helt SJUKT trött på att ligga i min säng och stirra in i väggen. Jag har med andra ord tvingat folk att prata med mig i telefon hela dagen samtidigt som jag har haft min Båstad-playlist på högsta volym i bakgrunden så att ändå ingen har hört vad jag säger.

Imorgon kommer att bli ännu värre.

ps. förlåt gud för att jag skämtade om alla de där sjukdomarna. ge mig inte hiv, eller cancer..eller ebola, eller pest…snälla? okej. tack. hej.