båstad part two.

Nu är jag hemma från Båstad. Det har varit en upplevelse helt klart. Ett tag trodde jag att jag skulle palla att gå ut fyra dagar på raken. Men i fredags (efter två dagar) mådde jag så dåligt att jag helt enkelt var tvungen att stanna hemma. Med hemma menar jag källaren på några killars kontor eftersom att vi blev utslängda från hotellet på torsdagsmorgonen. Lite kort så har Båstad varit det sjukaste jag någonsin har varit med om. En längre version ser ut så här:

Dag 1-onsdag:

Bilresan tog 7 timmar. Ungefär 2 timmar mer än vad vi hade räknat med eftersom att vi körde fel ett par gånger. Kommer fram till hotellet och får vårt rum med fyra sängar. Där vi ska sova fem personer. Tre killar och jag och S. Sängarna är 90 cm breda. Jag och S måste dela. Toppen.

Sätter oss på gården och dricker öl. Jag och S går in och lägger oss eftersom att vi var dödströtta efter bilfärden. Kommer på att en bra idé är att sova tills klockan är åtta så har vi gott om tid på oss att göra oss i ordning innan Peppes öppnar klockan tio.

Klockan 7 kommer Peter inspringandes och förklarar att Pras ska spela på Peppes klockan åtta. Jag sov och missade helt anledningen till den plötsliga stressen och hetsen. Halv nio kommer vi till Peppes. Vi har blivit lurade. Bandet som spelar är festingarna. Jordens sämsta band. Iförda blonda peruker.

på Peppes...

Sen var vi på Papagayo och dansade som tusan innan vi gick vidare med några bekanta till Sara till Kristallrummet.

Papagayo.

Såg R med en ful tjej. De höll i handen och jag blev aspissed. Skickade ett sms till honom och kallade honom slampa. Han blev så jävla sur. Men det var på tiden. Fick ännu ett till argt sms av honom dagen efter men det var rätt förvirrat så jag misstänker att han fortfarande var full. Jag brydde mig inte om att svara.

Anyways. Vi hamnade på en efterfest på en yacht. Då var jag redan alldeles för full. Mina louboutins var plaskvåta av all champagne (som man vadade i).

R.I.P.

Jag tog en taxi hem och blev lurad. (fick betala 300 spänn för tio meter).

Dag 2-torsdag:

Dödligt bakfull. Gick ned till stranden med Peter och Fredrik och solade tills jag skulle möta S och hitta hennes mobiltelefon som nån kille hade hittat i sin jackficka (?) på morgonen. Notera att det här inte ens var en kille vi hade hängt med kvällen innan.

Efter mycket om och men var vi hemma igen och lägger oss för att sova och den här gången på riktigt vila ut innan kvällen. Det varade i cirka sex sekunder innan JS ringer på S mobil och frågar ifall vi vill följa med på fest uppe på Loft. Det ville vi ju självklart. Enda kruxet var att bilarna (såna där gigantiska chrysler bilar) skulle hämta oss en timme senare. Blev ingen sömn då heller.

uppdaterad ride..

Vi åkte förbi deras kontor eftersom att jag behövde låna ett internet för att maila iväg lite grejer till jobbet. Det visade sig vara tre sjukt trevliga killar som precis höll på att öppna sitt båstadkontor.

Festen på Loft var grym, jag och S dansade som vanligt tills vi knappt kunde stå upp.

på Loft..

Vi hade rätt kul...

R var där och vi undvek varandra. Vi sprang även på varandra lite senare på kvällen och han sa något till mig i förbifarten (jag ignorerade honom och gick vidare), han kan ha hälsat, men troligare är att han gav mig någon form av förolämpning.

Efter Loft gick vi förbi Papagayo och dansade lite till innan vi drog hem (”hem”) till kontoret och sov.

Dag 3-fredag:

Vaknade och mådde om möjligt ännu värre än dagen innan. Kom på att vi var TVUGNA att tömma hotellrummet på våra prylar. Går och lägger oss på stranden med JS, JD och NG.

S tror att allt som är litet och svart är fästingar. Till slut ger vi upp och går hem. Jag och S somnar klockan 17 och vaknar typ 10 dagen efter.

Dag 4-lördag:

Jag och S är sjukt utvilade. Vi är faktiskt så tända att vi inte riktigt vet var vi ska ta vägen. Slutar med att vi sitter i solen på bakgården och gör våra naglar (en ny favoritsysselsättning i terapeutisk anda). Bestämmer oss för att gå till Peppes på afterbeachen. Kommer dit och ser att det är ungefär en miljon människor i randiga skjortor (dresscode för killbrats) som redan står i kö. Snittåldern är ungefär 17.

Bestämmer oss för att gå till en uteservering och ta ett glas rosé (eller öl för mig obviously). Det börjar ÖSREGNA. Jag och S gömmer oss inne på en pizzeria. Efter ett tag kommer solen tillbaka och vi sätter oss på en uteservering för att äta.

När vi har suttit där ett tag parkerar en bil på andra sidan gatan. Ur den kliver den VACKRASTE killen jag har sett någonsin. Jag visste liksom inte var jag skulle ta vägen. Kommer på att jag kommer aldrig mer att se honom och det är dags för en drastisk lösning. Så jag skriver helt enkelt en lapp där det står: “Du är det snyggaste jag har sett i hela mitt liv. Var ses vi ikväll? (Det är inget skämt)” och sen mitt namn och nummer. Sätter den under vindrutetorkaren på hans bil.

Sen går jag och S tillbaka till kontoret där det är förfest på gång. Sjukt trevligt och alla hinkar rosé. Vi drar ut, sällskapet drar in på Peppes men jag och S sticker in på Loft istället. Där träffar vi tre astrevliga killar som tar med oss till Kristallrummet. Kristallrummet spelar den BÄSTA musiken i världen. Och S står på den vita lädersoffan och dansar som aldrig förr. Rummet kan beskrivas med ett ord. Dekadens.

Kvällen börjar närma sig slutet och jag och S drar till Papagayo för att träffa RL. Dansar till stängning.

Dag 5-söndag (hemfärden):

Jag och S blir upphämtade av S brorsa som ska köra oss till Stockholm. Vi är två vrak i gårdagens kläder. usch.

När vi ska hoppa in i bilen går Han förbi. Killen med lappen. Jag dör. Sara tycker att jag ska springa efter. Jag tycker inte att det är en bra idé i trettoncentimeters klackar och gårdagens kläder. Plus att jag redan har lämnat en LAPP och det kan verka en aningen psykopatiskt att förfölja någon på det sättet. Erkänner för mig själv att det är kört och hoppar in i bilen.

En halvtimmme senare ringer det på min mobil. Det är Han. Jag blir så chockad att jag inte vet vad jag ska säga! (Förmodligen lät jag mycket förvirrad och inte vidare klipsk). Men det gör inget. Fick ett sms några timmar senare: “Saw your faceboook pic. Very cute.”

Tja..det var den resan. Det värsta har förstås censurerats bort, men det förstod ju alla. Hur skulle Båstad annars ha kunnat vara det SJUKASTE jag har varit med om i hela mitt liv?

Men jag hade sjukt kul iaf. Och bättre avslut fanns ju inte.