Just nu gör alla produktioner utomlands. Limpan drar till Tokyo. De andra teamen drar till Indien, Argentina och Kurdistan. Jag åker till Polen. Och bor i sovsal. Jaja. Dom kanske får sol och coola städer men jag får intellektuell kultur. Ha! Vem behöver sol? Funderar även på att ta med Kostas till Polen. Det lär ju finnas hundpass när man åker inom EU. Och jag kan behöva en pälsig värmedyna som vaktar mig när jag ska sova i sovsal i polska ghettot.
Däremot undrar jag hur det ska gå med min matfobi där. Alla vet att i polen äter man bara korv och grisfötter. Jag funderar på att ta med mig tio chokladkakor och tio paket nudlar. Och en vattenkokare. Man får ju trots allt inte skörbjugg på 4 dagar.
Det blir spännande. Om inte annat finns det ju alltid billig vodka där.
Idag har jag haft den värsta dagen i mitt liv. På onsdag kommer Kostas. Tack gode gud.
Jag har haft en oförskämt bra helg. I fredags bjöd Sanna på fabulös middag och trevligt sällskap i sin nya lägenhet (som jag förövrigt skulle kunna tänka mig at flytta in i). Igår var jag och inhandlade sjukt viktiga saker till Kostas (som flyttar in på onsdag).
Jag har bestämt mig för att ta mig tid till att träffa gamla kompisar i veckan som kommer. Jobb i all ära men nu har det faktiskt gått lite drygt ett år sen jag sa upp livet för jobbet och känner att det är på tiden att våga sig ut i sällskapslivet igen. Jag börjar med Soffan som jag inte har sett sen drygt ett halvår. Ska bli sjukt roligt!
Efter den här konversationen var jag så deprimerad att jag var tvungen att ringa till min pojkvän för att få lite tröst. Han förklarade muntert att det nog bara var en för tidig trettioårskris! Tack. nu känns det såklart bättre.
För er som har läst om äventyret i Båstad och lappen så behövs ingen närmre förklaring. För er andra räcker det kanske med att jag säger: diskretion är tydligen inte någons starka sida. Och tack för att vi tog upp det här med lappen igen också. Så att verkligen alla 800 bekantskaper på facebook vet vad som hände. Att det var TVÅ ÅR SEN utelämnades visst.
jag försöker flytta min blogg. Men det återstår att se om det kommer att lyckas. http://rbcct.blogspot.com
om inte annat har jag två nästan likadana nu.
Fan vilken tur att det har varit helg. Jag har alltså kollat fotbollen och konstaterat för hundrade gången att: nej Zlatan kan inte, hur grym han än är, lyfta ett helt lag och ta det till VM. Sen har jag sovit och tagit igen cirka 20 timmars förlorad sömn från förra veckan. Vilket gjordes under lördag dag. Jag har ätit pizza och druckit öl med grabbarna och känt mig sjukt manlig, jag har anmält Limpan till Singalo (sjukt roligt).
Nu har jag gjort fyrahundrasjutton budgetar (det är sant) så ikväll ska det ätas tacos och kollas på Law and Order.
jag och min kille. han älskar mig.
I natt drömde jag att jag var på mitt LIVS viktigaste produktion. Jag var degraderad till prod.ass och skulle packa ihop all utrustning, scenografi, fika och flytta till nästa location. Jag var SJUKT impponerad av producenten och ville bara göra bra ifrån mig. Sen tappade jag bort minneskortet till kameran och fick panik. Åkte för att möte resten av teamet men när jag kom dit så sa producenten till mig att hon hoppades att jag inte hade plockat ihop utrustningen eftersom att vi skulle tillbaka till den gamla location. Så då fick jag panik och åkte tillbaka dit för att rigga om allt och blev jagad av polisen för att jag inte hade körkort och körde i en krockad bil och sen när jag kom fram så hade jag ingen kaffekokare och då var allt åt helvete eftersom att alla vet att man måste ha asmycket kaffe på inspelningsplats. Tillslut kom producenten tillbaka och det var kaos. allt hade misslyckats och det var bara mitt fel. Så hon satte sig med mig och så sa hon: Rebecca, jag vet att du har jobat sjukt hårt och det är verkligen jättebra. Men. Vi har ju förlorat en minut av de fyra minuter vi behövde. och det är ju på grund utav dig.
Sen vaknade jag. Svettig och generad för att jag hade förstört hela produktionen.
Nej. Jag är inte galen. Men en helg på spa skulle fan inte sitta helt fel.
Jag är tilbaka. Nu har jag gjort fint (”fint”) på kontoret. Ägnade dessutom en timma åt att försöka bryta mig in i min nya hurts utan att lyckas. Sen kom Hugo och berättade att det var hans hurts och att han kunde hämta nyckeln åt mig om jag ville. Sjukt onödigt. Men å andra sidan vill jag ju inte sno Hugos hurts. Jag får hitta en annan helt enkelt. Bonnie erbjöd sin men den har bara tre ben så den känns inte tillräckligt kvalificerad. Skitsamma. Det som saknas är en hurts på kontoret. Annars är jag nöjd. Har tillochmed en halvrutten krukväxt. Beat that!
Jag var och träffade min förhoppningsvis blivande Kostas. (och körde 45 mil). Han och hans bror var magiska. det FINASTE jag har sett i hela mitt liv.
Ärligt? Hur söt är han?
